K-vitamin – allt du behöver veta om vitaminet
K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som bidrar till normal blodkoagulering och bidrar till att bibehålla normal benstomme. Det finns naturligt i många livsmedel, framför allt i gröna bladgrönsaker, och förekommer i tre former med olika ursprung. Här går vi igenom var det finns, hur kroppen använder det och vad du bör tänka på.
Vad är K-vitamin och vad gör det i kroppen?
K-vitamin har fått sitt namn från det tyska ordet Koagulation, som syftar på blodets förmåga att levra sig. Det är ett fettlösligt vitamin, vilket innebär att det tas upp i tunntarmen tillsammans med fett och lagras i levern.
K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering. Vitaminet bidrar också till att bibehålla normal benstomme.
Eftersom K-vitamin är fettlösligt tas det upp bättre när det intas tillsammans med en måltid som innehåller fett. Du kan läsa mer om skillnaderna mellan fettlösliga vitaminer och vattenlösliga vitaminer i vår separata guide.
K-vitaminets tre former: K1, K2 och K3
K-vitamin är inte ett enda ämne utan en grupp av besläktade föreningar. De tre formerna skiljer sig åt i ursprung och struktur.
K1, eller fyllokinon, är den form som finns naturligt i växter och som vi framför allt får i oss via kosten. Den finns i störst mängd i gröna bladgrönsaker som spenat, grönkål och persilja, men också i vissa vegetabiliska oljor som rapsolja.
K2, eller menakinon, bildas av bakterier, bland annat av bakterier i tarmen. K2 finns också i animaliska livsmedel som lever, äggula och mejeriprodukter, samt i fermenterade livsmedel. Vissa underformer, till exempel MK-7, används i kosttillskott.
K3, eller menadion, är en syntetisk form av K-vitamin. Den används inte i kosttillskott avsedda för människor.
Vilka livsmedel innehåller K-vitamin?
K-vitamin finns i en rad vanliga livsmedel, och för de flesta som äter en varierad kost med grönsaker går det att få i sig tillräckligt via maten. Gröna bladgrönsaker och kålsorter är de rikaste källorna till K1. Bland de grönsaker som innehåller mest finns persilja, spenat, grönkål, rosenkål, purjolök, spetskål och isbergssallad, som innehåller något mindre.
En portion spenat i en smoothie eller en näve persilja som garnering ger inte lika mycket som en tallrik bladgrönsaker. Spenat är ett bra val eftersom det är lätt att äta i större mängder, till exempel i sallader eller wokrätter.
Utöver grönsaker finns K-vitamin i lever och inälvsmat, äggula, mejeriprodukter – framför allt lagrade ostar – fermenterade livsmedel som natto, samt vegetabiliska oljor som rapsolja och sojaolja.
Det enklaste sättet att få i sig K-vitamin är att äta mörkgröna bladgrönsaker dagligen. Eftersom K-vitamin är fettlösligt blir upptaget bättre om du kombinerar grönsakerna med en liten mängd fett, till exempel olivolja i en sallad eller smör till ångad broccoli. Frysta grönsaker är ett lika bra val som färska.
Hur mycket K-vitamin behöver du?
Det dagliga behovet av K-vitamin varierar med ålder, kroppsvikt och kost. Hos friska vuxna som äter varierat är brist ovanligt, eftersom vitaminet finns i många vanliga livsmedel och tarmbakterier också bidrar till kroppens försörjning. För vuxna räcker det oftast att få vitaminet via en varierad kost. Om du väljer ett kosttillskott, följ alltid den dosering som anges på förpackningen.
Nyfödda barn har låga nivåer av K-vitamin eftersom vitaminet passerar moderkakan i begränsad mängd och bröstmjölk innehåller relativt lite. Därför ges nyfödda ett K-vitamintillskott av sjukvårdspersonal strax efter födseln. Kontakta alltid barnhälsovården vid frågor om K-vitamin till spädbarn och barn.
K-vitaminbrist och vilka som löper störst risk
K-vitaminbrist är ovanligt hos friska vuxna som äter varierat, men det kan förekomma i vissa situationer. K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering och till att bibehålla normal benstomme. Om du misstänker att du inte får i dig tillräckligt bör du kontakta läkare, som kan göra ett blodprov.
Faktorer som kan öka risken inkluderar ensidig kost med mycket lite grönsaker, tillstånd som påverkar fettupptaget såsom celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom, leversjukdom, långvarig diarré, vissa läkemedel samt nyfödda som ännu inte har etablerade tarmbakterier.
| RDI: | Läkemedelsgräns: | |
| Vuxna: | 75 mcg | 470 mcg |
| Barn: | 30 mcg |
K-vitamin och läkemedel
K-vitamin påverkar blodets koagulation, och därför kan det interagera med flera typer av läkemedel. Den viktigaste interaktionen gäller blodförtunnande läkemedel av typen warfarin. Dessa läkemedel verkar genom att motverka K-vitaminets effekt på koagulationen. Om du tar blodförtunnande medel och ändrar ditt K-vitaminintag, via kost eller tillskott, kan läkemedlets effekt påverkas. Rådfråga därför alltid din läkare eller farmaceut innan du börjar med K-vitamintillskott om du behandlas med blodförtunnande.
Flera andra läkemedel kan minska kroppens förmåga att ta upp eller använda K-vitamin, till exempel paraffinolja mot förstoppning och vissa antibiotika. Om du använder något av dessa och funderar på K-vitamintillskott bör du diskutera det med din läkare eller farmaceut.
Säkerhet och kombinationen K2 med D3
De naturliga formerna K1 och K2 anses ha låg toxicitet, och biverkningar är sällsynta. Den syntetiska formen K3 kan ge biverkningar vid höga doser och används därför inte i kosttillskott för människor. Följ alltid den dosering som anges på förpackningen och kontakta läkare om du är osäker på om ett tillskott passar dig.
En kombination som blivit vanlig i kosttillskott är K2 tillsammans med D-vitamin i formen D3. Vitaminerna används i olika delar av kroppens kalciumomsättning, och det är därför de ofta säljs tillsammans. Kombinationen kan vara aktuell för den som redan tar D-vitamintillskott och vill komplettera med K2. Rådfråga gärna en läkare eller farmaceut om du är osäker på om kombinationen passar dig. Ett urval av K-vitamintillskott finns i vårt sortiment.
Vanliga frågor om K-vitamin
Vilka livsmedel innehåller K-vitamin?
K-vitamin finns framför allt i gröna bladgrönsaker som spenat, grönkål, persilja och purjolök. Det finns också i lever, äggula, mejeriprodukter och fermenterade livsmedel. Vegetabiliska oljor som rapsolja innehåller K1.
Vad är K-vitamin bra för?
K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering och bidrar till att bibehålla normal benstomme. Det är ett fettlösligt vitamin som kroppen behöver för att bilda flera proteiner, bland annat osteocalcin, som har betydelse för benvävnaden.
Vilka frukter innehåller K-vitamin?
De flesta frukter innehåller relativt lite K-vitamin. Grönsaker är generellt en betydligt bättre källa än frukt.
När bör man vara försiktig med K-vitamin?
Rådfråga läkare innan du tar K-vitamintillskott om du behandlas med blodförtunnande läkemedel som warfarin. Kontakta också läkare vid leversjukdom eller om du använder andra läkemedel som kan interagera.
Vad gör K-vitamin i kroppen?
K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering och till att bibehålla normal benstomme. Kontakta läkare om du misstänker brist, eftersom ett blodprov kan ge svar.
Måste man ta K-vitamin tillsammans med D-vitamin?
Nej, det är inget krav. Kombinationen K2 och D3 är dock vanlig, eftersom vitaminerna används i olika steg av kroppens kalciumomsättning.
Kan man få i sig för mycket K-vitamin?
De naturliga formerna K1 och K2 anses ha låg toxicitet, och biverkningar är sällsynta. Följ alltid doseringen på förpackningen och konsultera läkare om du är osäker.