Pastasorter

Pastasorter är de många olika former pasta kan ha, från långa spaghetti och linguine till fyllda ravioli och rörformade penne. Varje sort är utformad för att passa vissa såser och tillagningssätt. Den här guiden går igenom namn, form och användningsområde för de vanligaste sorterna, samt hjälper dig välja rätt pasta till olika rätter.

Pasta är ett livsmedel tillverkat av durumvetemjöl och vatten, ibland med tillsats av ägg. Durumvete har ett högt proteininnehåll och ger pastan dess karakteristiska gula färg, fasta konsistens och förmåga att hålla formen under kokning. Ursprunget till pasta är omdiskuterat, men den italienska pastatraditionen är dokumenterad sedan medeltiden och har sedan dess spridit sig till hela världen.

Tillverkningen sker antingen industriellt eller för hand. Vid industriell produktion pressas degen genom formar av brons eller teflon. Bronsformar ger en råare, porös yta som binder sås bättre, medan teflonformar ger en slätare yta. Färsk pasta innehåller vanligtvis ägg och har kortare hållbarhet, medan torkad pasta kan lagras i månader utan att förlora kvalitet.

Pastasorter delas traditionellt in efter form: långa, korta, rörformade, fyllda och platta. Formen är inte slumpmässig. Den är anpassad för att fånga upp, blanda med eller bäras av olika typer av såser.

Det finns uppskattningsvis över 300 dokumenterade pastaformer i Italien, men ett trettiotal är vanligt förekommande i svenska kök. Nedan följer en strukturerad lista med de viktigaste pastasorternas namn och egenskaper.

Långa pastasorter är tunna eller breda strängar som passar utmärkt till lätta såser baserade på olivolja, tomater eller grädde.

Korta pastasorter är mångsidiga och passar till de flesta typer av såser, sallader och ugnsrätter.

Fyllda pastasorter innehåller en fyllning av kött, ost, grönsaker eller en kombination av dessa. De är bland de mest uppskattade pastasorterna i det italienska köket.

Många pastasorter liknar varandra och det kan vara svårt att hålla reda på skillnaderna. Spaghetti är rund i tvärsnitt och har en diameter på ungefär 2 mm. Linguine är tillplattad och oval i tvärsnitt, bredare och plattare än spaghetti men smalare än tagliatelle. Skillnaden påverkar hur pastan binder sås. Linguines platta yta ger mer kontaktyta och passar särskilt bra till skaldjurssåser och pesto, medan spaghetti är mer neutral och fungerar till nästan allt.

Tagliatelle härstammar från Emilia-Romagna och är traditionellt 6–8 mm bred. Fettuccine är en romersk variant och är något bredare, vanligtvis 8–10 mm. Skillnaden är marginell och namnen används ibland synonymt utanför Italien. Båda passar utmärkt till grädde- och köttsåser.

Bucatini är den pastasort som liknar tjock spaghetti mest. Den är ungefär 3 mm tjock och har ett litet hål genom mitten. Bucatini är klassisk i den romerska rätten bucatini all'amatriciana. Om man menar en tjock, platt nudel snarare än en rund sträng är pappardelle det rätta svaret.

Pastaformens yta, håligheter och struktur avgör hur väl den binder sås. Att matcha rätt pasta med rätt sås är grundläggande i italiensk matlagning.

Räfflade och rörformade pastasorter som rigatoni och penne rigate passar utmärkt till chunky tomatsåser och köttfärssåser eftersom räfflorna och håligheterna fångar upp såsen. Tagliatelle och pappardelle är klassiska val till bolognese, eftersom de breda nudlarna bär upp den kraftiga köttfärssåsen. Fettuccine och tagliatelle är traditionella val till gräddsåser – deras breda, platta yta ger god kontakt med den krämiga såsen. Penne fungerar också bra i krämiga ugnsrätter eftersom röret håller kvar såsen inuti.

Trofie är den klassiska pastan till pesto genovese. Den vridna formen fångar upp pestosåsen effektivt. Linguine och spaghetti fungerar också bra till olivoljebaserade såser som aglio e olio, där en tunn, jämn beläggning av olja är det önskade resultatet. Spaghetti är den traditionella pastan till carbonara, men rigatoni och bucatini används också flitigt i Rom. Det viktiga är att pastan har tillräcklig yta för att ägg- och ostblandningen ska fästa utan att klumpa ihop sig.

Pasta är en kolhydratkälla som också bidrar med protein och en liten mängd fett. Näringsprofilen varierar beroende på vilken typ av pasta du väljer.

Fullkornspasta tillverkas av hela durumvetekärnan och innehåller därför mer kostfiber, B-vitaminer och mineraler än vanlig vit pasta. Fiberinnehållet i fullkornspasta är ungefär tre gånger högre än i vanlig pasta. Smaken är mer nötig och texturen något fastare.

Baljväxtpasta tillverkas av mjöl från röda linser, gula ärtor, kikärtor eller svarta bönor. Dessa pastasorter innehåller betydligt mer protein och kostfiber än traditionell durumvetepasta. Proteininnehållet kan vara upp till dubbelt så högt. Smaken är något mer distinkt och texturen kan skilja sig från traditionell pasta. De passar bra till kraftiga såser som maskerar smakskillnaden.

Glutenfri pasta tillverkas av majsmjöl, rismjöl, quinoa eller en kombination av dessa. Den är ett alternativ för den som undviker gluten. Konsistensen och koktiden skiljer sig från traditionell pasta. Glutenfri pasta kan bli mjukare snabbare och kräver noggrann övervakning under kokning. Näringsprofilen varierar beroende på råvara.

Torkad pasta (pasta secca) och färsk pasta (pasta fresca) är inte utbytbara. De har olika egenskaper och passar till olika rätter. Torkad pasta tillverkas av durumvetemjöl och vatten, pressas genom formar och torkas i upp till 50 timmar. Den har lång hållbarhet och en fast, seg konsistens som håller sig väl vid kokning. Torkad pasta passar till de flesta såser och är det självklara valet för rörformade och långa pastasorter.

Färsk pasta innehåller vanligtvis ägg och mjöl av mjukare vetesorter. Den har en mjukare, silkigare konsistens och kortare koktid, ofta 2–3 minuter. Färsk pasta passar utmärkt till fyllda pastasorter som ravioli och tortellini, samt till breda nudlar som tagliatelle och pappardelle. Välj färsk pasta när du vill ha en delikat, mjuk konsistens och torkad pasta när du vill ha mer tuggmotstånd.

Korrekt tillagning är avgörande för att pasta ska smaka bra. Koka alltid pasta i rikligt med saltat vatten, minst en liter vatten per 100 gram pasta. Saltet ska tillsättas när vattnet kokar och mängden ska vara generös, ungefär 10 gram salt per liter vatten. Rör om pastan direkt när den läggs i vattnet och igen efter en minut för att förhindra att den klibbar ihop.

Som huvudrätt räknar man vanligtvis med 80–100 gram torkad pasta per person. Som förrätt eller sidorätt räcker 50–60 gram. Färsk pasta väger mer på grund av fuktinnehållet, så räkna med 100–120 gram per person som huvudrätt. Pasta ökar i vikt och volym under kokning: 100 gram torkad pasta ger ungefär 220–250 gram kokt pasta.

Al dente är italienska för "mot tanden" och beskriver pasta som är kokt men fortfarande har ett litet motstånd när du biter i den. För att uppnå al dente: följ koktiden på förpackningen men smaka av pastan en minut innan angiven tid. Pastan ska ha en liten vit kärna kvar i mitten. Häll av vattnet omedelbart och blanda pastan med såsen direkt, eftersom pastan fortsätter att tillagas av värmen i såsen.

Du hittar ett brett urval av pasta, nudlar och ris i vårt sortiment för att prova olika pastasorter hemma.

Vad heter tjock spagetti?

Bucatini är den pastasort som liknar tjock spaghetti. Den är ungefär 3 mm tjock och har ett litet hål genom mitten. Bucatini är klassisk i romersk matlagning. Om du menar en tjock, platt nudel snarare än en rund sträng är pappardelle det rätta alternativet.

Vad är skillnaden mellan linguine och spaghetti?

Spaghetti är rund i tvärsnitt medan linguine är tillplattad och oval. Linguine är bredare och ger mer kontaktyta mot såsen, vilket gör den särskilt lämplig till skaldjurssåser och pesto. Spaghetti är rundare och mer neutral i sin såsförmåga.

Vad är skillnaden mellan tagliatelle och fettuccine?

Tagliatelle härstammar från Emilia-Romagna och är traditionellt 6–8 mm bred. Fettuccine är en romersk variant och är något bredare, vanligtvis 8–10 mm. Skillnaden är liten och namnen används ofta synonymt utanför Italien. Båda passar till grädde- och köttsåser.

Vilken typ av pasta innehåller mest fiber?

Fullkornspasta innehåller mer kostfiber och B-vitaminer än vanlig vit pasta. Baljväxtpasta av linser eller kikärtor har ett högre proteininnehåll och mer fiber. Vilken som passar bäst beror på dina kostbehov. Fullkornspasta är ett bra val för den som vill öka fiberintaget.

Vilken pasta har högst fiberinnehåll?

Fullkornspasta och baljväxtpasta har högre fiberinnehåll än vanlig vit pasta. Portionsstorleken spelar också stor roll. 80 gram torkad pasta per person är en vanlig rekommendation som huvudrätt.

Vad är skillnaden i näringsvärde mellan ris och pasta?

Ris och pasta har liknande kaloriinnehåll per 100 gram kokt. Fullkornsvarianter av båda innehåller mer fiber än sina vita motsvarigheter. Skillnaden i näringsvärde är liten. Tillagningssätt och portionsstorlek påverkar det totala kaloriintaget mer än valet mellan ris och pasta.

Hur många kalorier är det i 2 dl pasta?

Två deciliter kokt pasta motsvarar ungefär 150–180 gram och innehåller ungefär 200–250 kilokalorier beroende på pastasort. Fullkornspasta och baljväxtpasta har ett liknande kaloriinnehåll men ett högre fiber- och proteininnehåll per portion.

Vad är skillnaden i näringsvärde mellan potatis och pasta?

Potatis och pasta har liknande kaloriinnehåll per 100 gram kokt. Potatis innehåller mer kalium och C-vitamin, medan pasta bidrar med mer protein. Fullkornspasta har mer fiber än kokt potatis utan skal. Båda är kolhydratrika livsmedel som används på liknande sätt i matlagningen.