Lider du av ledvärk? Få reda på vanliga orsaker och behandling
Knäsmärtor när du går, stela fingrar på morgonen eller värk i höfterna varje gång du reser dig — ledvärk är ett av de vanligaste besvären och kan påverka vardagen på många sätt. Smärta i lederna kan ha flera olika orsaker, och det finns mycket du kan göra för att lindra besvären. Här får du en genomgång av vanliga orsaker till ledvärk, hur det känns och vilka behandlingsalternativ som finns.
Orsaker till ledvärk
Det finns många olika anledningar till att du kan uppleva smärta i dina leder, liksom många olika platser på kroppen där smärtan kan uppstå. Ledvärk i fingrar, axlar eller armbåge är vanligt liksom ledvärk i knän, anklar och höfter. När vi rör oss arbetar lederna i hela kroppen och om vi upprepade gånger överbelastar våra leder kan det så småningom resultera i obehaglig och smärtsam ledvärk.
I vissa fall finns det en specifik orsak till din ledvärk, men det är inte alltid lätt att få svar på varför du lider av ledvärk. Emellertid är ledvärk i samband med klimakteriet ganska vanligt, liksom vid övervikt eller vid skador.
Många kvinnor upplever värk i leder och muskler i samband med klimakteriet. Muskler och leder är nära sammankopplade, och när du blir äldre blir din muskelstyrka ofta svagare då du använder musklerna mindre än när du var yngre. Musklerna stöder dina leder, så när de blir svagare kommer dina leder att utsättas för ökad belastning.
Under hela livet utsätts lederna för påfrestningar och ansträngningar. Varje gång du rör dig arbetar dina leder, så när du når klimakteriet är det sannolikt att dina leder har blivit lite trötta. Ledvärk i knäna är särskilt frekvent när vi blir äldre, eftersom knäna bär runt på vår kroppsvikt, vilken för vissa ökar med åldern. Ledsmärta i samband med klimakteriet kan dock påverka hela kroppen och behandling av ledvärken kan behövas.
Övervikt kan också vara en orsak till att du upplever värk i lederna, där det igen är knäna som är mest utsatta. Knäna gör ett stort arbete med att bära runt vår kroppsvikt och vid övervikt belastar du dem extra mycket. Övervikt kan också orsaka ledvärk i höfterna och nedre delen av ryggen.
Ledvärk i olika delar av kroppen kan också bero på upprepade rörelser. När du använder samma leder om och om igen, ofta i samband med arbete, kan de bli överbelastade. Överbelastningarna och efterföljande ledvärk uppstår t.ex. om du sitter vid datorn varje dag och använder musen eller om och om igen målar väggar och tak. Dessa överbelastningar kan bl.a. leda till ledvärk i handleden, fingrarna och i armbågen.
Ledvärk kan också uppstå under fysisk aktivitet, t.ex. om du utsätter dina leder för tung belastning under en längre tid eller får en skada. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte alltid finns ett tydligt svar på varför du får ledvärk och att ovanstående punkter bara kan vara möjliga orsaker till din smärta.
Vilka sjukdomar ger ledvärk?
Ledvärk kan vara ett symptom på flera olika sjukdomar och tillstånd. Det är viktigt att känna till de vanligaste för att förstå varför smärtan uppstår och hur den bäst kan hanteras.
- Artros — Den vanligaste orsaken till kronisk ledvärk. Brosket i leden bryts ned successivt, vilket leder till smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Artros drabbar framför allt knän, höfter och händer.
- Reumatoid artrit — En inflammatorisk reumatisk sjukdom där immunsystemet angriper lederna. Ger ofta symmetrisk smärta, svullnad och morgonstelhet i flera leder samtidigt.
- Gikt — Orsakas av att urinsyrakristaller ansamlas i lederna, vilket ger kraftig och plötslig smärta. Stortån är ofta drabbad, men gikt kan uppstå i flera leder.
- Psoriasisartrit — En inflammatorisk ledsjukdom som kan drabba personer med psoriasis. Ger smärta och svullnad i leder och senor.
- Infektionsartrit — En bakteriell eller viral infektion kan sprida sig till en led och orsaka akut, kraftig smärta med svullnad och feber.
- Fibromyalgi — Ett tillstånd med utbredd smärta i muskler och leder, ofta kombinerat med trötthet och sömnproblem.
Om du misstänker att din ledvärk beror på en underliggande sjukdom är det viktigt att kontakta läkare för utredning och rätt behandling.
Hur känns ledvärk?
Ledvärk kan upplevas olika från person till person, men det finns fortfarande några tecken du kan hålla koll på:
- Stela leder och trötthet i lederna — de har svårt att komma igång efter att du har suttit eller legat länge.
- Knastrande ljud när du böjer knäna.
- Problem med att röra fingrarna.
Om du upplever dessa symptom under en längre tid och du börjar känna ledvärk i knäet, ledvärk i fingrarna eller kanske ledvärk i armbågen, bör du kontakta din läkare.
En stukning kan ge dig akut ledvärk, eftersom dina ledband i till exempel fotleden, handleden eller fingret kan bli delvis eller helt avrivna. Ledsmärta i samband med en stukning kan vara kraftig och mycket obehaglig, och vanligtvis svullnar området. Det kan ta från några veckor till flera månader innan en stukning har läkt, beroende på hur allvarlig skadan är.
Till skillnad från den akuta ledvärken uppstår kronisk ledvärk ofta i samband med slitage på våra leder. I lederna täcker brosk benändarna och skyddar dem, men när vi överbelastar och sliter på kroppen förändras broskets form och blir tunnare. Nerverna börjar skicka smärtsignaler, vilket ger en smärtsam känsla som förvärras när de slitna lederna rörs och belastas.
Kronisk ledvärk kan också orsakas av inflammatoriska ledsjukdomar, till exempel reumatoid artrit och psoriasisartrit. I dessa fall kan förslagen nedan inte lindra din ledvärk. Förslagen nedan avser möjlig lindring och förebyggande av tidigare nämnda orsaker till ledvärk.
Förebyggande och behandling — vad kan man göra?
Orsaken till ledvärk är inte alltid lätt att identifiera, och det är också svårt att komma med ett konkret svar på vad man ska göra med ledvärk. Var du befinner dig i förloppet spelar också en roll för vad du kan göra. Kanske kan du fortfarande lyckas förebygga ledvärk, eller kanske du letar efter den bästa behandlingen mot ledvärk?
Här är 3 goda råd som hjälper dig att hantera ledvärk:
Styrketräning och rörelse — Som nämnts tidigare så är musklerna en viktig faktor för om du utvecklar ledvärk, eftersom musklerna stödjer dina leder. Därför är det viktigt att du rör på dig under dagen, och särskilt när du blir äldre, så att musklerna fortsätter att stödja dina leder och minska risken för överbelastning och smärta. En promenad med en vän, eller att ta cykeln för att köpa mjölk, räknas också! Så ta fram din cykel och dina promenadskor och ta väl hand om din kropp — den ska bära runt på dig i många år.
Om du lider av ledvärk kan det vara bra att börja med att se på din kost och hur du äter. Kosten i sig själv kan inte lindra ledvärken, men övervikt är en vanlig orsak till ledvärk. En förändring av din kost kan i de flesta fall leda till minskad kroppsvikt och därmed minskar också belastningen på dina leder.
Är dina ledsmärtor så kraftiga att det är helt omöjligt att gå en promenad och kanske har inte din kroppsvikt något att göra med dina smärtor? I så fall kan ledvärken behöva lindras med smärtstillande medel. Receptfri gel med diklofenak, ett antiinflammatoriskt smärtstillande medel, används vid lätt till måttlig smärta i samband med muskel- och ledskador, till exempel sportskador. Den ska inte användas av barn under 14 år, och behandlingen bör inte pågå längre än 14 dagar utan läkares inrådan. Läs bipacksedeln.
Är det inte ledvärk du lider av utan i stället smärtor i musklerna? Läs vår artikel om muskelsmärta och lär dig mer om hur man kan lindra den.
Vitaminer och näringsämnen som ofta nämns i samband med leder
Här är några näringsämnen och ämnen som ofta nämns i samband med ben, muskler och leder. Vissa vitaminer och mineraler är viktiga för kroppens normala funktion, bland annat för ben, muskler och brosk.
- D-vitamin — Bidrar till att bibehålla normal benstomme och till normal muskelfunktion.
- Omega-3-fettsyror — Finns i fet fisk som lax och makrill samt i fiskoljetillskott.
- Glukosamin och kondroitin — Naturligt förekommande ämnen i brosk.
- Kollagen — Ett protein som är en viktig beståndsdel i brosk, senor och ligament.
- C-vitamin — Bidrar till normal kollagenbildning för normal funktion av brosk.
- Magnesium — Bidrar till normal muskelfunktion.
Kosttillskott ersätter inte en varierad och balanserad kost, men kan vara ett komplement om du inte får i dig tillräckligt via maten. Rådfråga din läkare eller farmaceut om vilket tillskott som kan passa dig.
När ska du söka vård för ledvärk?
Mild ledvärk som uppstår efter ansträngning eller i samband med tillfällig överbelastning brukar gå över av sig självt med vila och egenvård. Det finns dock situationer där du bör kontakta läkare:
- Ledvärken är kraftig, plötslig eller försämras snabbt.
- En eller flera leder är svullna, röda eller varma att ta på.
- Du har feber i kombination med ledsmärta.
- Smärtan kvarstår i mer än några veckor trots vila och egenvård.
- Ledvärken påverkar din rörlighet eller förmåga att utföra vardagliga aktiviteter.
- Du misstänker att smärtan beror på en skada eller ett fall.
En läkare kan utreda orsaken till din ledvärk och rekommendera rätt behandling — oavsett om det handlar om fysioterapi, läkemedel eller vidare utredning.
Vanliga frågor om ledvärk
Vilken tablett är bäst mot ledvärk?
Det finns flera receptfria alternativ mot ledvärk. Paracetamol (t.ex. Alvedon) är ett vanligt förstahandsval för smärtlindring och är skonsamt mot magen. Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen kan vara effektiva när ledvärken beror på inflammation. Lokala preparat som gel med diklofenak kan användas vid smärta i samband med muskel- och ledskador, till exempel stukningar. Vilket alternativ som passar bäst beror på orsaken till din ledvärk — rådfråga din läkare eller farmaceut om du är osäker.
Vad triggar ledvärk?
Ledvärk kan triggas av flera faktorer: överbelastning och upprepade rörelser, stillasittande under lång tid, kyla och fuktigt väder, övervikt som ökar trycket på lederna, stress samt hormonella förändringar som vid klimakteriet. Hos personer med inflammatoriska ledsjukdomar kan även infektioner eller perioder av hög stress förvärra besvären.
Kan man ta Alvedon mot ledvärk?
Ja, Alvedon (paracetamol) kan användas för att lindra smärta vid ledvärk. Det är ett vanligt och väl beprövat smärtstillande medel som passar de flesta. Alvedon minskar dock inte inflammation, vilket innebär att det kan vara mindre effektivt om ledvärken beror på en inflammatorisk orsak. Följ alltid dosanvisningarna på förpackningen och kontakta läkare om smärtan är kraftig eller kvarstår.
Vad ska man äta när man har ledvärk?
En kost med mycket fet fisk, grönsaker, frukt, olivolja, nötter och fullkornsprodukter är ett bra val för en varierad och balanserad kosthållning. Det kan också vara bra att äta mindre processad mat, socker och rött kött. En balanserad kost som håller vikten i schack minskar belastningen på lederna.