Problem med håravfall? Orsaker, typer och vad du kan göra

Håravfall kan ha många olika orsaker, från ärftlighet och hormonella förändringar till stress och näringsbrist. På den här sidan går vi igenom de vanligaste typerna av håravfall, möjliga orsaker och hur du kan vårda ditt hår på rätt sätt.

Håravfall är ett vanligt problem som drabbar både män och kvinnor i olika åldrar. Håret består huvudsakligen av proteinet keratin. Det produceras i hårsäckarna under huden och växer ungefär 1 cm per månad. Att förstå orsaken till håravfallet är det första steget till rätt åtgärd.

Alopeci är en medicinsk term för håravfall. Termen beskriver varken typ eller orsak, utan anger enbart att hår faller av. Det finns många olika orsaker till håravfall, och i vissa fall går det inte att fastställa orsaken.

Håret skyddar huden mot yttre påverkan och bidrar till kroppens värmereglering. Du kan se det när du får gåshud: håren reser sig och ger ett större lager av luft som isolerar.

Kvinnor förlorar hår av flera skäl. Under perioder av stark stress, i samband med amning eller klimakteriet, eller efter blodförlust, operationer och en kost som är låg på näring kan håret tunnas ut. Den här typen av håravfall kallas telogent effluvium. Det märks ofta några månader efter den utlösande händelsen, och därefter växer håret i regel ut igen.

Fysisk eller känslomässig stress kan påverka hårets tillväxtcykel. Har du länge känt dig stressad är det bra att prata med en läkare om du märker att håret tunnas ut.

Det förekommer också håravfall hos kvinnor som liknar det hos män. Det kallas ofta androgent håravfall. Det kan börja i puberteten eller i samband med klimakteriet. Hos kvinnor märks det ofta som en generell utglesning längs hjässbanan. Om du misstänker att du har den här typen av håravfall bör du kontakta läkare.

Många kvinnor upplever att håret blir tunnare fast det egentligen är topparna som splittras och hårstråna som bryts. Det beror ofta på för mycket värme från stylingverktyg som plattång och locktång, särskilt utan värmeskydd. Färgning och blekning sliter också på håret. Brist på vård kan ge samma resultat.

Hos män är håravfall mycket vanligt. Det kallas androgenetisk alopeci och beror på en ärftlig känslighet för manligt könshormon i vissa delar av hårbotten. Håravfall och tunnare hår hos män är i regel ofarligt. Det manliga könshormonet gör att hårsäckarna krymper. Så småningom blir de så små att de inte producerar lika kraftigt hår. De hårstrån som kommer tillbaka är tunnare och växer långsammare. Hos män börjar håravfallet ofta i åldern 20–30 år, först vid tinningarna och senare på hjässan. Anlaget är ärftligt.

Håravfall är inte ett enhetligt tillstånd utan finns i flera former med olika orsaker och förlopp. Att känna till skillnaderna kan hjälpa dig att förstå vad du upplever och när det är dags att söka hjälp.

Androgent håravfall är den vanligaste formen och beror på en ärftlig känslighet för manliga könshormoner. Hos män syns det som vikande hårfäste och tunnare hår på hjässan. Kvinnor märker oftast en generell utglesning längs hjässbanan. Förloppet är gradvist.

Telogent effluvium är ett tillfälligt håravfall som uppstår när en stor andel hårstrån samtidigt går in i vilofasen och faller av. Vanliga utlösande faktorer är stress, sjukdom, förlossning, kraftig viktnedgång och näringsbrist. Håravfallet märks ofta 2–3 månader efter händelsen och brukar gå över av sig självt.

Alopecia areata är ett autoimmunt tillstånd där immunsystemet angriper hårsäckarna och ger fläckvist håravfall. Fläckarna kan uppstå var som helst på huvudet och ibland på kroppen. Hos många växer håret tillbaka, men tillståndet kan återkomma. Vid misstanke om alopecia areata bör du kontakta läkare.

Diffust håravfall innebär en jämn utglesning över hela hårbotten utan tydliga fläckar eller mönster. Det kan bero på näringsbrist, hormonella förändringar eller underliggande sjukdomar och förekommer oftare hos kvinnor än hos män.

Håravfall kan ibland vara ett tecken på att något annat i kroppen inte stämmer. Det är därför viktigt att läkare utesluter underliggande orsaker, särskilt om håravfallet är plötsligt, kraftigt eller kombineras med andra symtom.

Näringsbrist är en vanlig men ofta förbisedd orsak. Järnbrist är en känd orsak, och läkaren kan också kontrollera till exempel zink och D-vitamin. Ett enkelt blodprov visar om du har brist på något av dessa ämnen.

Sköldkörtelsjukdomar, både underfunktion (hypotyreos) och överfunktion (hypertyreos), kan påverka hårets tillväxt och ge diffust håravfall. Sköldkörtelproblem är vanligare hos kvinnor och behandlas av läkare.

Hormonella förändringar i samband med graviditet, förlossning och klimakteriet kan påverka hårets tillväxtcykel. Håravfall efter förlossning är vanligt och brukar gå tillbaka inom några månader. Under klimakteriet kan sjunkande östrogennivåer ge tunnare hår.

Autoimmuna tillstånd som alopecia areata och lupus kan angripa hårsäckarna direkt eller indirekt. Om du misstänker att ditt håravfall beror på en sjukdom eller näringsbrist bör du kontakta läkare för utredning.

Det finns flera vägar att gå beroende på orsak. Vid ärftligt håravfall finns både receptfria och receptbelagda läkemedel. De är inte lämpliga för alla, så rådgör med läkare eller farmaceut och läs bipacksedeln. Hårtransplantation är ett kirurgiskt alternativ, men det är en kostsam och omfattande åtgärd.

Kosttillskott finns med biotin, som bidrar till att bibehålla ett normalt hår. Följ alltid doseringen på förpackningen. Kosttillskott ersätter inte en vanlig, varierad kost, och om du redan tar läkemedel bör du kontrollera med läkare eller sjukvårdspersonal om tillskottet passar dig.

Hur ofta du behöver tvätta håret är mycket individuellt och beror på vilket hår och vilken hårbotten du har. Använd ett milt schampo som passar din hårtyp.

Det finns många vårdprodukter utvecklade för olika hårtyper. Välj produkter efter ditt hår.

Vilken vitamin har man brist på om man tappar hår?

Järnbrist är en känd orsak till håravfall, och läkaren kan kontrollera järnvärden och vid behov andra värden med blodprov. Vid misstanke om näringsbrist är ett blodprov det säkraste sättet att få svar.

Vad hjälper bäst mot håravfall?

Det beror på orsaken. Vid ärftligt håravfall kan läkemedel vara ett alternativ. Rådgör med läkare eller farmaceut. Vid tillfälligt håravfall, till exempel efter stress, växer håret ofta ut igen av sig självt när den utlösande faktorn har gått över.

Vilka prover tas vid håravfall?

Läkaren tar vanligtvis blodprov för att kontrollera järnvärden (ferritin), sköldkörtelhormoner (TSH), zink och D-vitamin. Proverna hjälper till att utesluta underliggande sjukdomar eller näringsbrist.

Vilket schampo är bäst vid håravfall?

Det finns många schampon på marknaden. Välj ett som passar din hårtyp och din hårbotten, och var uppmärksam på att ingen produkt ersätter medicinsk utredning. Kontakta läkare om håravfallet är kraftigt, plötsligt eller fortsätter.