Kundservice
0 varor
Varukorg

Ledvärk - Artros - så utvecklas sjukdomen

Ledvärk - Artros - så utvecklas sjukdomen

Ledvärk - eller artros - är en kronisk, reumatisk sjukdom, så kallad degenerativ ledsjukdom där brosket i leder och omgivande vävnader gradvis bryts ned. Symptom på artros är smärta, ömhet, stelhet och ”krasande” leder. I många fall orsaker sjukdomen våldsam smärta, som påverkar funktion, rörlighet och livskvalitet. Andra lever nästan besvärsfria. I sjukdomens tidiga fas upplevs mycket få livsförändringar. Det är dock viktigt att förebygga de förändringar som artros så småningom leder till. Egenvård är verkligen en mycket viktig del eftersom det kan lindra symptomen om du börjar tidigt och behandlar klokt.

Artros är en utbredd folksjukdom och den vanligaste av de mer än 200 reumatiska sjukdomar som finns.

  • Var tionde man och var femte kvinna över 60 år har artros
  • Artros blir vanligare med åldern men är ingen naturlig del av åldrandet

Orsaker till artros

Under de senaste åren har det forskats mycket om de faktorer som kan framkalla artros. Följande har konstaterats:

Kön: Det finns skillnader i vilken typ av artros som oftast utvecklas. Män drabbas oftare av artros i höfter. Kvinnor är drabbas oftare av artros i knän och fingrar. Särskilt den mycket speciella formen av artros där mitten och yttersta delen av leden påverkas ses oftast hos kvinnor.

Ålder: Artros är vanligare med stigande ålder. Om det beror på sambandet mellan ålder och artros, eftersom artros är en sjukdom som utvecklas under många år - eller om förklaringen är att lederna blir svagare med åldern och därmed mer mottagliga för sjukdomar, är inte klarlagt. Lederna hos äldre är skörare och därför drabbas de oftare av artros. Samtidigt förlorar äldre sin muskelstyrka och denna kombination ökar risken, eftersom leden får svårare att motstå plötsliga rörelser som fall, vridningar och stötar.

Arbete: Det finns inga belägg för att hårt, fysiskt arbete ökar risken för artros. Men vissa yrkesgrupper är mer sårbara. Till exempel bönder får oftare artros i höfter, balettdansare i anklar och idrottsmän - eller dåligt tränade idrottare - utvecklar oftare artros i knän och vrister. Anledningen till detta är att belastningen på vissa leder är kraftig och långvarig.

Arv: Ärftlighet spelar också roll. Forskare har påvisat att i familjer där nästan alla har drabbats är det fel i arvsmassan. Felet är att proteinet kollagen i ledbrosket inte är lika starkt som vanligt - alltså bryts brosket ner snabbare och leden utvecklar artros.

Övervikt: Denna faktor spelar en stor roll, eftersom ju större vikt lederna måste bära, desto mer utsatta blir de. Studier visar också att överviktiga oftare utvecklar artros i knän än normalviktiga. Samtidigt löper de också en högre risk att utveckla artros i fingrar. Det beror inte på ökad belastning utan påverkan av hormoner, vilka produceras av fettvävnad.

Fysisk inaktivitet: Är musklerna svaga stabiliserar de inte leden som då överbelastas. Inaktivitet kan vara en bidragande orsak till artros, eftersom det är brosk som håller leden rörlig och stärker musklerna som avlastar, stabiliserar och håller leden rörlig. Det är viktigt att hitta en motionsform som inte överbelastar lederna.

Väder: Studier visar att det inte finns något samband mellan artros och väderförhållanden. Om förbättring upplevs på varmare breddgrader, är det mer en tillfällighet. Emellertid visar en irländsk studie att personer med den inflammatoriska, reumatiska sjukdomen reumatoid artrit, har mindre sjukdomsaktivitet under perioder med sol och låg luftfuktighet. Det är också bevisat att regn och kyla kan orsaka mera smärta.

Symtom på artros - Artros

  • Smärta
  • Ömhet
  • Stela leder
  • Krasande leder
  • Svullna, ömma leder, vid inflammation

Oftast dyker de första symptomen upp i knän som "krasande" eller fingrar som inte kan rätas ut helt. Lederna kan också kännas stela efter att man suttit stilla länge eller haft samma position. Smärtan är också en av de första signalerna.

Smärta
Den kan kännas som stelhet och det kan vara svårt att komma ur sängen på morgonen. Vissa dagar är värre än andra och vissa dagar kan vara relativt smärtfria. Många tycker också att smärtan är värst när den drabbade leden ska röras efter ett uppehåll, men det försvinner när leden värmts upp. Smärtan kommer vanligtvis igen när leden blir överbelastad.  

Studier på patienter med artros visar att det inte finns något samband mellan graden av smärta och sjukdomsstadie. Vissa patienter med svår artros har ingen smärta och kan inte komma ihåg att de har haft det, medan patienter med begynnande eller lätt artros ibland kan vara mer eller mindre förlamade av smärta.

Så förändras leden

I normala leder skyddar brosk när ben rör sig mot varandra. Ledbrosket vid artros förlorar sin glatta yta, vilket underlättar rörelsen och ledbrosket blir slitet och nött. Leden är ofta stel och funktionsförmågan minskas. Brosket kommer så småningom att försvinna helt, skelettet förändras, ledkapslar och ligament blir tjockare och musklerna runt leden blir svagare.

Begynnande artros
Mikroskopiska förändringar sker inne i leden där ledbrosket först svullnar, sedan reduceras och får små sprickor, vilket gör ytan ojämn. En MR- , ultraljudsundersökning eller titthålsundersökning är de enda studier som kan avslöja artros i detta skede. Dessa undersökningar görs endast om det finns misstanke om reumatoid artrit eller att det finns en faktisk skada som leder till misstanke om denna sjukdom.  

Lätt artros
Smärtan är värst när leden ska röras efter ett uppehåll. Obehaget försvinner ofta när leden värms upp. Smärtan kan återkomma om leden blir överbelastad. Vid lätt artros kan man uppleva att leden känns varm och krasar. I detta stadie börjar nedbrytningen på allvar och leden blir irriterad och inflammerad.  

Måttlig artros
Ledens rörlighet drabbas och den känns stel. Skelettet börjar reagera på att ledbrosket reduceras avsevärt. Detta innebär att benändarna blir tjockare, flackare och knölar visar sig. Vid en läkarundersökning upptäcks både svullnad och ljud. Knölar, till exempel på fingrar, knän och tår kan kännas genom huden.

Svår artros  
Vid svår artros minskas rörligheten avsevärt och musklerna runt den drabbade leden krymper. Det kan ses som felställningar i till exempel fingrarnas yttre delar. Brosket har helt försvunnit till stora delar och förändringarna är uppenbara. Läkaren föreslår ev. operation i detta skede, leden byts ut. Detta kan återställa funktionen hos leden.  

Artros ses oftast i:

  • Knä
  • Höft
  • Tumme
  • Stortå

Andra leder kan med tiden också påverkas:

  • Axel
  • Armbåge
  • Handled
  • Vrist
  • Fotled
  • Led mellan nyckel- och bröstben
  • Käkled

Så ställs diagnosen - utredning

Det är viktigt att lederna undersöks av läkare som har erfarenhet av värk och smärta som inte försvinner efter några dagar. Det finns flera metoder för att upptäcka artros. Vilken metod som används beror på läkarens bedömning av ledvärken. Det är dock svårt att diagnostisera på ett tidigt stadium.

Vid konstaterad misstanke om artros:

1. Läkare förskriver smärtstillande läkemedel och ger förslag på övningar som kan göras hemma för att stödja värkande leder.

2. Om det inte är tillräckligt kan en remiss till fysioterapeut vara ett alternativ. Fysioterapeuten kan sätta ihop ett personligt träningsprogram, så att leden inte överbelastas.

3. Remiss till röntgenundersökning om ovanstående inte har någon effekt.

4. Om artros konstateras och är i långt framskridet stadium skrivs en remiss till en specialist. En ortoped eller reumatolog kommer sedan att ta ställning till typ av behandling.

Samtidigt kan ett blodprov tas om det råder tvivel om diagnosen. Detta kan bekräfta eller avskriva formen av artros. Vanligast är att en röntgenundersökning gjorts för att gå vidare med behandlingen.

Klinisk undersökning: Läkare undersöker genom att titta, känna och röra leden. Detta gör det möjligt att ta reda på om det är förändringar och om leden rör sig fritt. Denna undersökning är inte alltid tillräcklig för att diagnostisera tidig och lätt artros.

Röntgen: Med röntgenundersökning kan förändringar avslöjas. Den kommer helt klart att kunna visa förändringar, knölar och slitet ledbrosk. Röntgen visar också om benen kommit närmare varandra, vilket är resultatet av att ledbrosket krymper.

MR: MR visar artros i tidigt stadie.  

Ultraljud: En ultraljudsundersökning kan visa hur mycket vätska som har samlats i svullnaden. Om ledvätskan är förhöjd i leden skapas ett ökat tryck och därmed bidrar det till att förstöra artikulärt brosk. I en ultraljudsundersökning kan inflammation i senor, muskler och ledkapslar upptäckas.

Titthålsundersökning - artroskopi: En tunnt instrument förs in i leden, så att läkaren kan se direkt. Det kan också användas för lättare, kirurgiska ingrepp i stället för en konventionell "öppen" kirurgi.

Behandling av artros och egenvård

Artros är en kronisk, reumatisk sjukdom som inte kan botas. Det är dock möjligt att lindra smärta och bromsa utvecklingen. Det kräver en del förändringar som görs med hjälp av läkare, fysioterapeut och ev. andra behandlare.

Många som lider av lätt till måttlig artros kan ha samma nytta av rätt träning, information om sjukdomen och viktminskning, om det inte är tillräckligt kan smärtstillande läkemedel behövas.

Andra typer av egenvård kan också ge stor effekt, till exempel:

Kallt och varmt: Kalla och varma omslag kan vara smärtlindrande. Det är individuellt vad som fungerar bäst. Därför rekommenderas en gelpåse, den kan ge både kyla och värme. En tygpåse medföljer för att lägga gelpåsen i så att den inte får direktkontakt med huden. Kylbehandlingar ska inte överstiga tio min. och det ska gå 1 - 2 h mellan behandlingstillfällena.  

Massage: Stelhet är ett problem som ofta följer artros, många tenderar att spänna musklerna runt den drabbade leden. Massage av en professionell terapeut, t.ex. fysioterapeut kan vara effektivt. Det är även möjligt att värma leden och massera själv med en massageboll.

Träning: Det är viktigt att få ett professionellt utarbetat träningsprogram så att leden inte överbelastas. När musklerna stärks ger de ett bättre stöd till de skadade lederna och smärtan kan därmed minskas.  

Smärtstillande: Smärtstillande preparat kan användas efter ordination av läkare. Som alla andra droger kan de också ge biverkningar. Därför rekommenderas oftast läkemedel som är receptfria - paracetamol. Smärtstillande behandling kan ha stor betydelse i vardagen i form av bättre rörlighet och ökad lust och energi för träning.

Se webbsida
Med24.se – Genvägen 1 – 23162 Trelleborg – Tfn: 08 - 403 001 90 – E-mail: info@med24.se - Org nummer: 28520832